Möte 23.januari
2017
Hej och
God försättning.
För er som firar Jul enligt den gamla Julianska kalendern, God Jul.
23. januari
2017, kl. 10 här i Upsala på Akademiska sjukhuset, kommer jag med en grupp
läkare att träffa Erik Magnusson från Socialstyrelsen och Magnus Hultin, anordnaren
av kunskapsprovet från Umeå för att diskutera både kunskapsprovet och
förhoppningsvis hela processen.
Förutom
mig som är disputerad här i Uppsala och överläkare i radiologi, kommer gruppen att
bestå av:
1. en kollega som har ST tjänst här i Uppsala,
2. en kollega, en av endast 5 som har klarat Umeå provet,
3.
en icke legitimerad kollega som är uppvuxen här i Sverige och som gått grundskolan
och gymnasium här i Uppsala men har läst medicin utomlands,
4. en icke legitimerad läkare från Mellanöstern som kom till Sverige i den senaste
flyktingvågen.
På ett möte för 3 dagar sedan har vi diskuterat fram en plattform om problem
och möjliga lösningar i samband med legitimationsprocess gällande er läkare
utbildade utanför EU. Jag skulle vara oerhört tacksam för alla förslag om ytterligare
ett par personer vill komma på mötet eller om vi får tips om några andra
problem eller lösningar som skulle diskuteras.
Jag själv ska vara på semester fr.o.m. 8e januari och 2 veckor framåt, men ska
aktivt kontrollera vad som händer på bloggen.
21. januari är jag tillbaka i Sverige.
Här
kommer plattforma som vi ville ta upp på möte:
Problem som ska tas upp i diskussion och gäller olika
steg i Socialstyrelsens process och väg till legitimation för läkare utbildade
utanför EU/ESS
1) Inför provet
·
När den nya
modellen sjösattes visade Socialstyrelsen avsaknad av respekt för rättssäkerhet
och förutsägbarhet. Provet infördes utan vidare förvarningar eller
övergångsregler. Jämförelsevis med en likande situation som påverkade
läkarstudenter i Polen där en programreform (gällande AT i det fallet) år 2012
kom att gälla för studenter som påbörjat sina läkarstudier år 2012 och senare.
Reformen började inte gälla retroaktivt, som i vårt fall. Dessutom reformen
startades med väldigt dålig information överlag i övrigt så att fortfarande är
inte helt klara regler.
·
Gruppen som
examineras är så pass heterogena att olika alternativ för examinering och vägar
till legitimation borde vara tillgängliga för dessa olika grupper.
·
Vad har
Socialstyrelsen "lovat" med det nya provet samt processen i övrigt
och vad har de egentligen genomfört? (till exempel att provet skulle ”testas”
på svenskutbildade AT läkare innan det första provtillfället)
·
Kredibilitet
av olika Universitet i världen har inte beaktats.
Granskning
av Diplom och kompetens borde kunna utföras smidigare när man har erfarenhet
från respektive universitet.
·
Ansvariga
för kunskapsprovet har varit oorganiserade.
Exempelvis
så fattade Socialstyrelsen beslut om ett nytt kunskapsprov i slutet av april
men kandidaterna fick inte tydlig information om provet och
inloggningsuppgifter till kurswebben förrän början av september. Den teoretiska
delen av provet utfördes redan den 23 oktober.
·
I samband med förberedelser inför det nya
kunskapsprovet har man inte samma möjlighet till arbete som under TULE (under
själva kompletteringsprocessen dvs). Enligt det nya systemet måste man klara
alla delar innan man kan sätta igång med ett arbete inom läkaryrket. Det var
väldigt positivt att man kunde påbörja en underläkartjänst i samband med att
man avklarat vissa delar av TULE provet, på så sätt kunde man arbeta medan man
avklarade resterande delar av provet.
·
Kunskapsprovets organisatörer jämför ofta provets
innehåll och resultat med TULE eller USMLE. Det är problematiskt och helt
enkelt fel då huvudsakliga parametrar av både TULE och USMLE inte är jämförbara
med det nya kunskapsprovet (helt annorlunda organisation, tydliga källor inför
förberedelse, arkiv med föregående prov, mångårig tradition, olika upplägg)
2) Teoretiska delen av
kunskapsprovet
·
Given tid
för varje del är för kort.
·
Man måste
vara godkänd på alla delar av teoretiska provet samtidigt annars måste alla delar
prövas om igen vid nästa provtillfälle.
·
Möjlighet
till endast tre försök vid teoretisk del respektive två försök vid praktisk del
av provet.
·
Den
vetenskapliga artikel skriven på engelska vid del 3 av det teoretiska provet är
ett nytt och svårt moment för de som kan inte engelska.
3) Praktiska delen av provet
·
Provet är
inte anpassat till oss utlandsutbildade i sättet det är utformat. Det är heller
inte anpassat till alla (nyexaminerade läkare till specialistläkare).
·
Man har
ingen möjlighet att träna på sina praktiska färdigheter.
·
Man kan ha i åtanke att många av oss utlandsutbildade läkare är "ringrostiga" då vi
inte har varit i kontakt med vården (i rollen som läkare) sedan vi kommit till
Sverige. Detta kan vara allt från några månader till flera år för vissa och då
är det självklart att man behöver uppfriska minnet och tekniken på praktiska
kunskaper såväl som på teoretiska.
·
För kort tid
på varje station.
4) Efter att man avklarad provet
·
Oklar väg
till läkarlegitimation (Vilka avdelningar är godkännda för tjänstgöring, finns det några kunskaper man måste lära sig under 6
månader, vem som betalar tjänstgöring, har svenska sjukhus fått kännedom om en
sådan läkare grupp?)
Förslag till lösningar av ovan nämnda problem
· Flera spår
Olika väg ledande till legitimation skulle tillåtas med tanke på mycket heterogen grupp av olika läkare, från olika länder, med olika erfarenhet och kompetens. Det
ultimata vore helt enkelt att det fanns olika vägar och möjligheter så att man
själv kan välja den väg man vill och känner sig bekväm med att gå.
· Förberedelser
Kurswebben borde till exempel uppdateras. Den är inte till användning och nytt
material, mer aktuellt för provet, borde laddas upp. Även material som de
svenska studenterna har i deras ”mappar” på kurswebben borde laddas upp i vår
mapp så det blir mer lättillgängligt för oss. Det skulle även vara nyttigt med
ett provarkiv. För den praktiska delen föreslår vi att videoklipp laddas upp på
de olika OSCE stationerna.
·
För de
personer som gjorde provet och inte klarade det under det första provtillfället
(oktober 2016) borde få det försöket "struket". De har behandlats som
en testgrupp.
·
Förläng
provtiden på alla moment vid den teoretiska delen.
·
Man ska
kunna göra/bli godkänd på delar av provet vid varje provtillfälle och inte
behöva bli godkänd på alla delar samtidigt.
·
Antal
provtillfällen, både vid det teoretiska- och praktiska provet, borde bli fler
(om finansiering är ett problem kan man själv betala för de försöken utöver 3
respektive 2)
·
Man ska
kunna välja språk på provet (svenska/engelska) i den sista engelska delen av
provet som skulle, exempelvis, kunna bytas ut mot en studie på svenska.
·
Anordna en förberedande kurs, gärna anordnad av universitet
som arrangerar provet så att kursen blir standardiserad.
·
För att förbereda kandidaterna för OSCE skulle man
kunna erbjuda en typ av workshop där man kan gå och öva på olika stationer.
Detta skulle exempelvis kunna erbjudas efter att man har klarat det teoretiska
provet som förberedelse inför det praktiska och skulle på så sätt även bli
lättare att organisera.
·
Det borde
inte finnas "specialist-stationer" på OSCE. Till exempel
ögonmikroskop, kärlundersökning med doppler osv.
·
Tydliggör
vad som händer efter provet. Olika alternativ för praktiktjänstgöring (fokus på
en verksamhet, rotation, mini AT enligt val, kompetens och/eller erfarenhet)
Erik och Magnus är också informerade om plattformen.
Hälsningar
DrD